Dagens tips: Halva priset hos Ellos!
Använd koden 255661 för 200 kr rabatt vid köp på 400 kr, 300 kr rabatt vid köp på 600 kr och 500 kr rabatt vid köp på 1000 kr!
Min livs resa
Jag vet inte vart jag ska börja. Det är så mycket känslor som snurrar runt i mig och jag har knappt kunnat sovit dom senaste två nätterna.
Allt började väl med att min syster i USA mailade mig och frågade efter min och min andra systers (som bor här i Sverige) adresser. Hennes son skulle graduate high school och hon ville skicka lite bilder. Vi började maila lite fram och tillbaka. Hon skrev att hon saknade oss systrar och att hon hade många funderingar kring deras pappa (jag har inte samma pappa som dom), hur han var osv...
Så när jag låg och nattade barnen iförrgår kväll så låg jag och funderade. Varför kan inte vi bara åka över till USA och hälsa på? Det behöver väl inte vara så krångligt??
Så, jag ringde min syster här i Sverige och frågade om vi inte skulle åka och hälsa på systern i USA och hon sa JA! Systern i USA blev också superglad och alla vi tre tycker att det hela känns så overkligt. Varför då, kanske ni undrar? Jo, för att jag har inte varit tillbaka i staden där jag föddes och växte upp i på 23 år. Jag har inte träffat min syster på 23 år och mina andra systrar har inte träffat varandra på närmare 40 år! Men det sjuka av allt är att vi tre systrar har aldrig träffats samtidigt!
Så, i mitten av juni (om inte ens en månad) åker vi över och är där i 11 dagar! Helt sjukt känns det och det känns som att det kommer att vara så nyttigt för oss alla tre. Vi har alla frågor och funderingar om varandra och om våra föräldrar som vi kan reda ut.
Jag kommer att sakna barnen så fruktansvärt mycket med dom kommer att ha det bra med sin pappa. Det vet jag och jag kommer att komma hem och känna mig som en hel människa. En människa som känner båda sina systrar och som vet mer om sin bakgrund.
Vill ni ta med barnen och se Tigers film?
Jag har fått möjligheten att bjuda TRE stycken andra bloggare på nypremiären av Disneys Tigers film som Mgroup PR & Event anordnar! Så vi kör en snabb tävling över dagen där allt ni behöver göra är att lämna en kommentar och motivera kort varför just ni ska vinna!
Tre stycken vinner och då får varje vinnare ta med sig en vuxen och två barn! Tävlingen avslutas IKVÄLL! (Tyvärr måste man vara bloggare för att delta men vännen som man tar med sig behöver inte vara det!)
P.S. Jag, LadyDahmer och Lofsan (bland andra) ska dit! Så kom och mingla med oss!!
Och glöm inte att tävla om ett lyxigt olivolje-paket också!
Smultron på plats!
Igår hjälpte barnen mig på balkongen lite. Vi planterade smultronplantor och vattnade blommorna. Det är verkligen roligt att pyssla på balkongen och jag längtar efter en egen trädgård där man kan sitta ute och äta frukost och barnen kan springa runt. Förhoppningsvis kan drömmen bli sann om 2 år ungefär! Jag längtar!
Det är redan två blommor på ena plantan, så vi får hoppas på några bär inom snar framtid!
Att visa upp barnen på nätet
Jag fick en kommentar från Olga igår angående mina dagens som jag ibland kör med ungarna. Ni som har följt bloggen ett tag vet ju att jag har ett stort intresse för barnkläder. Jag älskar att shoppa fina färgglada barnkläder så det blir en del fokus på det. Då gillar jag att visa upp barnens kläder då och då, som inspiration för andra som delar mitt intresse. Men också för att visa att man inte behöver klä pojkar i bara blått och flickor i bara rosa (därför visar jag gärna upp när jag syskonmatchar barnen för att visa att man faktiskt kan klä barnen likadant oavsett kön).
Det är något jag har gjort ända sen Zack föddes så jag tror att mina läsare är vana vid det och det är rätt så vanligt i mammabloggar. Men jag vet faktiskt inte varför vissa mammabloggare får kritik för det medan andra inte får det? Kan det bero på stämningen i bloggen? Jag vet faktiskt inte...
Jag tror inte att det är skadligt eller så för barnen, lika lite som om dom skulle vara barnmodeller i Polarn o. Pyrets reklam (där barnen oftast leker och är glada). Jag vet att det har varit en hel del diskussioner kring mammabloggare som exponerar sina barn och att det skulle vara skadligt på något sätt, men jag tror stenhårt på att det inte är det (annars skulle jag inte göra det).
Barnen växer upp i en värld där vi finns på nätet. Jag tror att det kommer snarare vara konstigt om det INTE finns några bilder på en på nätet i framtiden. Jag ser dagligen mina elever sitta och fota sig själva och andra (i alla möjliga situationer) för att lägga upp på nätet. Så, om barn och ungdomar redan idag tycker att det är helt naturligt att lägga upp tusentals bilder på sig själv, hur kommer då inte vara när Zack och Leah växer upp?
Det gäller snarare att lära barnen vad som är lämpligt eller inte att lägga upp. För ett tag sen så har jag begränsat det jag berättar om barnen. Jag är inte lika öppen med allt, vilket kanske inte märks eftersom ni vet ju inte vad jag utelämnar, men jag tror att det är viktigt att man tänker mer en och två gånger innan man lägger upp något om sina barn på nätet. Det finns forum där man kan vara anonym om man känner att man vill diskutera något problem eller något som kan vara pinsamt.
Har vi föräldrar verkligen inflytande?
Psykologiprofessorn Judith Rich Harris berättar i boken "Myten om föräldrars makt" historien om familjen Kellogg. Familjen tog emot en 7 ½ månader gammal schimpansflicka som hette Gua. Familjen hade själv en son som var 10 månader gammal som hette Donald. Schimpansen skulle uppfostras tillsammans med deras son och skulle behandlas precis likadant för att se om hon skulle utveckla mänskliga färdigheter.
Gua satt inte i bur, och måste precis som Donald passades hela tiden. Gua lärde sig att gå på pottan, hon fick tänderna borstade, hon åt samma mat som Donald och hade samma mat- och sovtider. Hon och Donald trivdes ihop, lekte och busade. Båda gillade vilda lekar och dom tröstade varandra med klappar när den andra blev ledsen.
Gua visade mer tillgivenhet för föräldrarna än Donald, hon kramade och pussade dom mycket. Många saker lärde hon sig snabbare än Donald, som att följa uppmaningar och att äta med sked. Men Donald var bättre på att härmas. Gua tog oftast initiativet till nya lekar, Donald följde henne. Han lärde sig lite schimpansspråk, som hur man låter när man vill ha mat, och han lärde sig att gnaga på tapeterna.
När Donald var 19 månader kunde han bara säga tre engelska ord. Då avbröts experimentet och Gua skickades tillbaka till djurparken.
Så istället för att familjen lyckades träna en apa att bli som en människa hade en apa tränat en människa att bli som en apa. Judith Rich Harris drog slutsatsen från denna studie att föräldrars inflytande hos sina barn är av mindre vikt än deras jämnåriga kamrater och syskon.
Judith Rich Harris menar att det är inte föräldrarna som socialiserar sina barn. Barn pratar t.ex. inte som sina föräldrar, dom pratar som den kulturella omgivningen och framför allt barnen där. Det märks snabbt i invandrarfamiljer och i familjer som flyttar mellan olika dialektområden över hela världen.
Även adoptions- och tvillingstudier stödjer Judith Rich Harris teori om att föräldrarna inte har så stort inflytande på sina barn som man gärna vill tro. Ungefär 50 procent av variationen för dom flesta egenskaper hos personligheten, som impulsivitet, försiktighet, social smidighet, konfliktbenägenhet och så vidare, förklaras av generna. Forskningen visar också att den gemensamma uppväxtmiljön betyder väldigt lite. Syskon som växt upp i samma hem med samma föräldrar har inte speciellt lika personligheter.
Alltså ligger det mesta av våra barns personligheter redan i generna och vi kan inte påverka så mycket som vi kanske tror.
Ett av de misstag socialisationsforskningen gjort är att utgå från att kärnfamiljen, med mamma, pappa, barn är den "naturliga" miljön, säger Judith Rich Harris. Men historiskt sett är det något nytt. I miljontals år levde våra förfäder i kollektiv.
"Det var gruppen som gjorde att dessa sårbara varelser, som varken hade huggtänder eller klor, kunde överleva i en omgivning där det fanns gott om huggtänder och klor. Men rovdjuren var inte det största hotet: de farligaste varelserna i deras värld var de som tillhörde andra mänskliga kollektiv. Så är det än i dag."
På begäran: Videoblogg om spritsning av cupcakes
Blåbär och vitchoklad cupcakes
75 g smör
3 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
2 tsk vaniljsocker
3 ägg
2 dl socker
1 ½ dl mjölk
100 g vit choklad
80 g blåbär
Frosting
50 g blåbär
3/4 dl florsocker
300 g philadelphiaost
1 dl vispgrädde
1. Sätt på ugnen på 175 grader.
2. Smält smöret.
3. Blanda mjöl, bakpulver och vaniljsocker i en bunke.
4. Vispa ägg och socker fluffigt i en annan skål.
5. Ha ner mjölblandningen lite åt gången i äggsmeten. Varva med mjölken och smöret. Vispa ihop till en slät smet.
6. Fördela smeten i 12 formar och fördela blåbären och chokladbitar i smeten. Grädda i mitten av ugnen i ca 20-25 minuter.
7. Gör frostingen under tiden. Mixa blåbären fint med mixer.
8. Vispa ner florsockret och blåbärspurén i philadelphiaosten.
9. Tillsätt grädden lite i taget och vispa ihop till en fluffig frosting. Låt den stå i kylen tills den ska spritsas på cupcaksen.
Tävling: Med kärlek från Grekland!
Denna veckas tävling innehåller ett jättefint lyxigt paket från Manaki Gold, värde 1800 kr!
Det fina paketet är deras så kallade Bröllopspaket (som passar utmärkt som bröllopspresent eller födelsedagspresent) och innehåller ett presentkort (som gäller för ett ettårigt olivträdsfadderskap inkl. fadderintyg) och 3 liter ekologisk, kallpressad, ofiltrerad, extra virgin Manaki Gold olivolja i 6 personaliserade flaskor, samt frakt av oljan till mottagarens hemadress samt 250 ml ekologisk Manaki Gold olivolja från senaste skörden, 1oo ml ekologisk massageolja baserad på oliv med tillsats av eteriska oljor från vanilj och apelsin, samt en grekisk olivtvål – allt presenterat på en bädd av träull och ängshö i en enkel, vacker låda.
Låter det inte som ett underbart lyxigt paket? För vem älskar inte olivolja?!
Allt ni behöver göra för att vara med och tävla om detta fina paket är att svara på följande fråga i en kommentar till detta inlägg:
Vad heter Manaki Golds olivlundar i Grekland?
Nämn gärna också varför du vill vinna, kanske vill du ge bort det till någon som ska gifta sig i sommar? Kanske vill du unna dig själv lite lyx under semestern? Glöm inte att fylla i din emailadress i mailadressfältet! Tävlingen pågår till nästa onsdag den 30 maj.
P.S. Kommentarerna godkänns när tävlingen är avslutad!
Vinnarna i förra veckans tävling blev:
Emmelie, mamma till Ebba och Hugo om Vinn sommarens mysigaste badrock från Geggamoja:
Jag skulle så vilja vinna den multirandiga till Ebba. Hon ser fram emot sommaren och är en riktig badtjej som är mer i vattnet än ovanför. Så när hon väl är uppe igen behöver hon något ordentligt för o få upp värmen igen. Dessutom är den galet snygg och skulle passa att använda på lillebror Hugo sen när han blir i den storleken =)
Jeanettellyckligfruochtvåbarnsmamma om Vinn sommarens mysigaste badrock från Geggamoja:Åh skulle vilja vinna allihopa, de är så underbara.
Men helst den Multirandiga i storlek 110 så storebror kan krypa in och bli varm efter badet, den badrock han har nu är alldeles för kort och lillasyster tycker att den är hennes.
Dagens Zack
Gullungen i t-shirt från me&i
och byxor från Molo (älskar dom här mysbyxorna!)
Kvällens middag: Flygande Jakob
1 grillad kyckling
2 ½ dl vispgrädde
1 dl chilisås
1 banan
1 näve jordnötter
2 paket bacon
1. Sätt ugnen på 200 grader.
2. Bena ur kycklingen och fördela den i bitar i en ugnsfast form.
3. Strö över jordnötter och skiva över banan över kycklingen.
4. Vispa grädden hårt och rör sedan ner chilisåsen. Häll över chiligrädden över kycklingen och gratinera i ugnen i ca 10 minuter.
5. Under tiden - klipp ner baconen i en stekpanna och knaperstek den.
6. När kycklingen är klar strö över baconen. Servera gärna med ris och sallad!
P.S. Ni följer väl mig på twitter @bambiblogg? Där får lite sneak peeks på vad som kommer i bloggen men också lite annat som inte dyker upp i bloggen :)
Bland det tråkigaste som finns
Men idag är det nationella prov i matematik och jag ska straxt vakta en grupp. Finns det något tråkigare än att vakta prov? Speciellt IB-elevernas exams (vilket inte är idag... men ändå) för där får man absolut inte sitta och rätta eller liknande, man ska ha ögonen på eleverna hela tiden. I kanske en-två timmar... inte roligt!
Jag brukar vara rätt så noga när jag vaktar prov för jag hatar verkligen fuskare! Jag har tagit fast många fuskare under mina år som lärare. Någon har suttit på boken, många har skrivit på armar eller händer och andra har haft fusklappar lite överallt. Nästan svårast är när dom sitter med någon fusklapp mellan benen och stänger igen dom när man kommer, men om jag misstänker något sådant så brukar jag be eleven ställa sig upp ;)
Färgglada hästar
Oj, va dom här skorna väckte ha-begär hos mig! Från Ralph Lauren och finns i storlek 27-34
P.S. Glöm inte att kika på mina tradera-auktioner!
Förlåt, men jag älskar er!
Den första kommentaren var i ett inlägg från i höstas, så den fina läsaren har suttit och läste bakåt i flera månader! Jag blir så glad varje gång jag får en sån här kommentar från någon som har tagit sig tid och läst och läst i min blogg! Jag blir så glad och rörd att ni uppskattar mina ord!
För vad vore bloggen utan er? Det skulle ju inte vara i närheten så roligt och givande som det är idag. Det är faktiskt OERHÖRT sällan som jag överväger att sluta blogga (kanske händer 1-2 gånger per år att den tanken ens dyker upp i bloggen), men jag vet att många andra bloggare tycker att bloggen stundvis är en börda och funderar ofta att sluta blogga. Men så känner jag nästan aldrig! Jag kan verkligen längta efter att sätta mig ner och skriva ett inlägg eller sitta och läsa igenom era fina kommentarer. Ja, det känns som att det kommer dröja länge innan jag tröttnar på att blogga... haha ;)
Vad händer när vi hela tiden förnekar folks känslor?
- Jag känner mig så tjock!
- Nej, men det är du inte alls!
Känner ni igen scenariot? Det är så det brukar låta. Jag måste skryta lite om min man nu, om jag säger att jag känner mig tjock/ful/whatever (händer dock inte så ofta nuförtiden men vi har väl alla våra dåliga dagar) så frågar han "varför då??". På så vis så förnekar han inte mina känslor utan jag får förklara varför jag känner som jag gör. Han lyssnar och vi pratar om det. Det känns faktiskt mycket bättre än bara någon som avfärdar det hela med ett "nej, det är inte sant."
När man förnekar någons känslor på det viset så blir det också att man känner att personen ljuger (för oftast tänker man "men ALLA ser väl att jag är tjock/ful/whatever, varför ljuger hen?"). Tänk er då att detta är en tonåring som säger detta (inte så ovanligt att tonåringar känner så) och man som förälder säger "nej, men du är sötast i hela världen". Då var det slut på den diskussionen och tonåringen får inte själv börja fundera varför den känner som den gör...
Jag tror att det är viktigt att våga prata om alla sorters känslor. För ja, det handlar faktiskt oftast om känslor - även om man säger "jag ÄR ful" så handlar det om vad personen i sig känner och upplever. Det får man inte glömma eller avfärda!
En barnbok med positiva tankar!
Imorse var jag på pressfrukost för lanseringen av en helt ny typ av barnbok. En barnbok som ska inspirera barn att våga testa egna idéer och som ska hjälpa barn att inte känna sig begränsade! Författaren Bruce King talade om hur barn begränsas och får negativ uppmärksamhet ända från födelsen. Barn föds inte med några negativa tankar eller känslor av att dom inte skulle kunna klara av saker, utan det är något dom får från föräldrarna och omgivningen. Och allt detta fastnar hos barnen. För varje positiv tanke finns 400 negativa.
Han talade också om att det inte finns några misstag. Man kan alltid lära sig från "misstag" och kanske lära sig att detta inte var något för mig. Så man behöver inte kalla det för ett misslyckande, bara en ny erfarenhet.
Det ska bli jättekul att läsa boken tillsammans med barnen! Efter pressfrukosten tog jag och Lina en fika ute i solen!
Ladurée Stockholm
Hurra, äntligen har det franska lyxkonditoriet Ladurée öppnat på Grev Turegatan 15 i Stockholm! Idag var jag och Lina där på ett litet besök. Förutom sina färgglada macarons, som de är mest kända för, tillverkar de diverse andra bakverk, honung, skönhetsprodukter och doftljus.
Hela butiken går i pastelliga färger och väggarna är fyllda av vackra askar!
Vi fick provsmaka några macarons som verkligen smälte i munnen! Helt ljuvliga! Så jag kunde inte låta bli att köpa med mig några hem.
Visste du att:
- Ladurée säljer mer än 15 000 macarons varje dag!
- Ladurée har tillverkat macarons i ca 150 år, men den dubbla varianten med fyllning (som vi är vana att se den idag) uppfanns 1930.
- Macaronsen hos Ladurée Stockholm flygs in från Schweiz.
Öppettiderna på Ladurée Stockholm är måndag till fredag 10-19, lördagar 11-17 och söndagar 12-17.
Här borde det inte vara några problem att hitta någon bra Mors Dag-present i allafall!!
Nu ska jag njuta av mina macarons på balkongen med en stor kopp te!
Update: Favoriterna var pistage och vaniljen!
Köttgryta med syltlök
400 - 500 gr nötkött
1 gul lök
2 dl creme fraiche
3 dl vatten
2 msk soja
2 msk senap
1 msk kalvfond (alt. buljong)
½ burk syltlök
spadet från syltlöksburken
1. Strimla köttet i mindre bitar och hacka löken.
2. Fräs kött och lök och blanda sedan alla ingredienser i en tjockbottnad kastrull.
3. Låt småputtra i ca 20 minuter tills köttet känns mört. Smaka av med salt och peppar.
Dagens Leah
I tunika från Mini Rodini. Älskar gult, känns så somrigt!!
Första sommarhelgen
Första sommarhelgen för i år! Vi har njutit av den goda Änglakakan tillsammans med en massa färska bär! Jag är väldigt glad över att jag fick tag i en tårtkupa (som verkar vara rätt så svårt att hitta) på Åhlens. Passar perfekt nu på sommaren för att hålla bort flygfän!
Vi har även besökt Långholmen, som brukar vara vårt favorithäng på somrarna!
Stockholm är så vackert på somrarna och jag tycker om att vara Stockholmare lite extra mycket då. Men jag måste erkänna att Göteborg är en av mina favoritstäder också (får man säga så när man är stockholmare?). Jag älskar Liseberg och det var ju i restaurangen Heaven 23 i hotell Gothia Towers som maken friade till mig... så Göteborg kommer alltid ligga mig vart om hjärtat (det var även i Gbg som jag och maken träffades irl för första gången... för en si så där 15 år sen).
Skylt vid Långholmen
Rösta på min mat här!
