Min uppväxt i USA
Malin ville att jag skulle berätta lite mer om min uppväxt i USA. Jag vet inte om någon mer är intresserad... om ni inte är det så är det bara att hoppa över detta inlägg. Jag vet inte heller riktigt vad jag ska berätta... ni får gärna fråga om det är nåt ni undrar!
Mina föräldrar flyttade till USA 1979 eftersom min pappa fick jobb där. Året därpå föddes jag i San Jose i California. Jag bodde där tills jag var 9 år gammal då mina föräldrar skilde sig och jag och min mamma flyttade till Sverige. Då hade jag bara varit i Sverige 4-5 gånger och hade ingen lust alls att flytta från mina vänner till kalla landet Sverige!
Mamma och pappa är båda svenskar så vi pratade svenska hemma, men jag skämdes över det när jag hade kompisar över. Så det blev mer och mer att jag vägrade prata svenska och svarade bara på engelska.
Jag var en flitig elev i skolan och hade mestadels A:n. Jag gjorde även ett test i skolan som gjorde att jag fick gå i en "advanced class". Skolan var mycket hårdare i USA än i Sverige. Man fick inte prata alls under lektionerna (om man inte hade räckt upp handen först förstås).
Jag kommer ihåg att man blev skickad till "the principal" (rektorn) om man pratade eller gjorde något annat dumt under lektionerna. Men först fick man en varning och då skrev läraren upp ens namn på tavlan i ena hörnet (så man fick skämmas inför hela klassen). En gång, efter rasten, när jag kommer in i klassrummet så ser jag att helt plötsligt så har läraren skrivit mitt namn i hörnet på tavlan. Jag hade ingen aning om vad jag hade gjort! Och inte vågade jag fråga heller! Så jag satt där livrädd för att jag skulle bli skickad till rektorn.. och hade inte ens någon aning om varför!
Jag har en äldre syster som fortfarande bor i USA. Hon är 15 år äldre än mig och trivdes först inte alls i USA. Hon fick anorexia och var inlagd på sjukhus i 9 månader.
Här är vi på sjukhuset och hälsar på min syster (se så spinkiga armar hon hade!)
Eftersom mina syskon är så mycket äldre än mig (jag är sladdbarn) så växte jag upp som ensambarn och blev väldigt bortskämd! Jag fick allt jag pekade på. Jag ville ha en hund och då fick jag en liten chihuahua som jag kallade Snoopy, jag ville ha kaniner och fick det... osv.
Min äldsta syster som bodde kvar i Sverige blev galen på mig när vi åkte hit och hälsade på. Jag ville äta hamburgare till frukost och sprutade grädde direkt i munnen (ur en sån där sprut-grädde-flaska). Hon tyckte att vår mamma inte riktigt uppfostrade mig på samma sätt som hon hade gjort med mina äldre systrar.
Jag har fått skärpa till mig ordentligt för att bli av med den värsta bortskämdheten. Förut så åt jag inte potatis i någon annan form än strips. Idag älskar jag potatisgratäng och provar ibland nya saker (vilket jag aldrig gjorde förut). Sambon har också haft stort tålamod med min bortskämdhet!
USA har ju en helt annan matkultur än Sverige så det var en stor omställning. Jag växte upp med Slush Puppies, Dr.Pepper, Carls Jr och annat onyttigt! Sen så har jag även missat en hel del av den svenska kulturen som mina jämnåriga pratar om; jag bodde inte i Sverige när Olof Palme mördades, jag såg inte på Fragglarna (jag vet fortfarande inte vilka dom är) eller Beppes Godnattstund. Istället så såg jag på Sesame Street, Family Ties, Who's the boss? och lekte med min Teddy Ruxpin (en nalle som kunde prata och sjunga). Det var en helt annan värld att komma till Sverige som då bara hade två tv-kanaler och man bara ägde max 3 barbie-dockor var (jag hade över 20 stycken med mig från USA).
Trots att jag varje morgon i skolan fick säga the pledge of allegiance till den amerikanska flaggan (hjärntvätt enligt vissa?) så känner jag mig idag 99% svensk. Jag har ju ändå bott 20 år här i sverige och bara 9 i USA....
Min pappa har alltid varit intresserad av bilar och försökte få mig att bli det också... men det bet inte riktigt. Jag är inte ett dugg intresserad av bilar idag!
Det här var roligt att läsa. Kul att ta mer om personen bakom bloggen. Och roligt också eftersom det är en helt annan kultur än här i Sverige.
Va roligt att läsa om din uppväxt i USA!
Kan tänka mig att det var en stor omställning att flytta tillbaka till Sverige igen... :)
Va kul att se bilderna från din uppvöxt :)
Det var roligt att läsa!
Tycker verkligen att Zack är lik dig när man ser bebisbilderna på dig.
Hej moster.. Skulle du kunna skicka över de där bilderna på dig och Pia? Vi har nästan inga bilder alls på henne och mamma skulle nog tycka att det var ganska roligt att ha.. Jag skulle i alla fall tycka att det var roligt att ha. Krama Zack och hälsa Jens från mig och familjen. Kalle var nyss hemma och jag har lite att berätta, men jag tror jag skickar det i ett mail.. Kram Carin
Hej! Vad roligt att läsa om din uppväxt! Det måste ha varit jobbigt att flytta från Kalifornien till renarnas rike... :)
Jag har förstått att man är lite mer generös mot varandra i USA på så sätt att man får beröm om man är duktig på något och att man FÅR tycka att man själv är bra. Tycker du att det var så? Hur var det att flytta till Sverige och jantelagen?
Tack för en intressant och rolig blogg!
Nu vet man i alla fall vem Zack liknar mest :)
vad kul att läsa!
vi pratar ofta om att flytta till usa några år...
hade varit häftigt!
Kul att läsa om USA. Ska själv åka dit snart. Har du några bra tips?
TACK! Vilken uppväxt! Jag är otroligt avundsjuk!!! :D
Gud vad jag är avundsjuk på dig, jag har alltid velat bo i USA! Vart trivs du bäst i Sverige eller i USA? :)
Kul att läsa om din uppväxt. Bor din pappa i Sverige nu? Eller det borde han väl göra eftersom han hjälte er med bilen kom jag på...
Man ser i alla fall vem Zack är lik som barn, han är väldigt lik dig :-) Tycker jag i alla fall.
oj vilka fina kort! det syns verkligen att det är du på fotona! du är dig lik! =)
<3 skoj att läsa!
Intressant läsning :)
Intressant att läsa, helt ärligt.
Jätteintressant att läsa om din uppväxt. Skulle gärna läsa mer om hur du hade det som barn och hur det är i USA jämför med här.
Jag har ju följt din blogg nu ett tag å jag gillar den verkligen. Nu när jag läst lite bakgrund om dej blev jag ännu mera intresserad. Du verkar en mkt rar och klok person. Å jag är avundsjuk på dina psykologikunskaper. Jag .är också otroligt intresserad av psykologi. Det får du GÄRNA skriva mer om.
Trevligt kväll!
Hej!
Å vad kul att läsa om din uppväxt i USA.
Känner igen mig så mycket av det du skriver.
Bode själv i Denver colorado några år :)
Kram/Nathalia
Det där var kul att läsa, roligt att se bilder också! :D
Thanks for sharing such a cute pics..i really like it...
Thanks for the nice feedback everyone, I really appreciate it!
It look great...you are blog look beautiful
Härlig blogg skall tittta inofta till dig ; )
I admire what you have done here.
Thanks.
I recently came across your article and have been reading along. I want to express my admiration of your writing skill and ability to make readers read from the beginning to the end. I would like to read newer posts and to share my thoughts with you.
What beautiful pictures!!!I have bookmarked this and will come back to check
I got to read lots of articles on your blog. Nice article. Thanks
I love baby's
ville bara skriva att du har en väldigt trevlig blogg, det är alltid roligt när man får känna personen bakom bloggen lite bättre. Du verkar vara en väldigt rar mamma :)
intressant att läsa :)
Grattis till dottern också :)
vad kul att läsa detta inlägg! visste inte ens att du hade bott i USA.
måste varit en stor omställning för din syster att flytta till USA i den åldern, det förstår man. vad tråkigt att hon blev sjuk.
roligt att se gamla bilder :)
Har du amerikanskt medborgarskap? Tänkte eftersom du är född där :) Kram
Kul att läsa om din uppväxt :) Jag bodde 5år i Orange County, CA och har precis flyttat tillbaka till Sthlm.
Bodde i Texas 2008, och oj så jag känner igen det där :) Men jag äääälskar sverige!
Kul att få läsa om din uppväxt! Åker du ofta till USA och hälsar på? Blev din syster frisk från anorexian?
Vad kul läsning :D
Har inte följt din blogg så länge så har missat det där med det amerikanska påbrået, fram tills nu när det stod i 'fn-inlägget'. :P
Måste ha varit en jäklans omställning att flytta hit.
Hur är det med kontakten med släkt och familj som bor där borta, är du ofta och hälsar på?
Något som saknar riktigt mycket därifrån? Kultur, mat, seder etc... :)
Det som jag spontant alltid har tyckt är trist är att vi inte har samma school-spirit. Visst att vi har högskoleföreningar när man kommit så långt, men det är långt ifrån de sororities och kämpar-glöden som finns för skolornas lag etc som finns där borta och som dessutom börjar mycket tidigare än vid motsvarande högskola som det e här.
//Jenny
Roligt att se om din USA barndom, jag fick ju vara nara
dina 9 ar har i Californien, det vore roligt att se dej har
po visit non gong. Farbror John H.
Is that you? You look so pretty.
your work is very nice
read your article and found best article.
your writing style is good
you have good information about this article
Oh, men slush puppies växte jag också upp med! Det drack man alltid på badhuset ju.
