Ett hett ämne
Postat av: Tessan
men, alla ni som hävdar att er man inte kunnat ta ut en endaste dag av ekonomiska skäl, hade han inte kunnat ta ut en dag i veckan periodvis, eller korta sina dagar? man behöver ju inte dela helt lika eller vara helledig först den ena & sedan den andra föräldern. man har ju faktiskt rätt att dra ned sin arbetstid när man har småbarn.
vad jag inte förstår är de som skaffar barn & sedan förväntar sig att deras yrkesliv ska fortsätta precis som innan. jag anser det vara självklart att försöka dela på f-ledigheten så mycket man bara kan, & att båda går ned i arbetstid när barn(en) börjat på dagis så inte dagarna där blir så långa. karriär får man göra senare, sommarstugan/huset/båten får man återuppta sparandet till senare, när barnen är små är TID viktigare än utrymme & bekvämligheter. anser jag. (och självklart är varje familjs situation unik, men generellt sett.)
Postat av: Helene
Jag håller helt med dig. Om man inte delar lika så gör man arbetsmarknaden svår för alla kvinnor därför att vi drabbas av statistisk diskriminering.
Postat av: nina
Jag håller med dej till fullo att det är jätteirriterande och HELT FEL att inte dela på föräldraledigheten, när man kan. Jag håller oxå med dej i att man oftast faktiskt KAN om man försöker. Precis som du tror jag att det har en jättestor betydelse för att både föräldrarna får en nära relation till barnet.
Tyvärr kommer jag å min man inte dela lika, på pappret. Jag kommer att vara hemma mer, men han kmmer också att vara hemma, dock inte sammanhängande. Det är något som bekymmrar mig och jag är jätteorolig att det ska påverka Robbans och Villes relation negativt. Men vi ska göra vårt bästa för att lösa detta på ett bra sätt. Vi pratar mkt om det och tänker mkt på det. Så vi är MEDVETNA.
Däremoit tycker jag du vridit på frågan lite. Jag menar att oftast VILL kvinnan återgå til jobbet men mannen VILL INTE vara hemma. Det tror jag är vanligare än att kvinnan bara liksom TAR för sig å är hemma mot mannens vilja. SÅ jag menar att männen borde ta för sig mer och vara hemma, jag menar att de ligger mera på deras ansvar och initiativ.
Postat av: Teskedsmamman Magdis
Hm, tror faktiskt inte jag skrev någonstans om att missunna de som KAN ta ut ledighet, för det har du nog själv tolkat in i det hela i så fall.
Och man KAN faktiskt lära känna ett barn på den tid man har ändå; det är en myt. Visst är det skillnad på de timmar man får/dygn jämfört mot hel ledighet. I så fall skulle jag ju aldrig ha lärt känna min man eftersom vi båda jobbade heltid när vi träffades och han hade arbetsdagar på 12-16 timmar för det mesta... Det var ju först när jag gick på föräldraledighet som vi var hemma ihop mer än några timmar vaken tid.
Det är upp till var och en att fördela sin tid, det är absolut ingenting som ska lagstadgas, då kommer många hamna hos kronofogden eller barn bli satta hos barnvakter redan vid några månaders ålder.
Och de som väljer bort sin föräldraledighet har ju ändå förlorat en tid med sina barn som inte kommer tillbaka. Däremot tror jag inte barnen lider av att t ex inte pappan tar sin föräldraledighet, de vet inte om någonting annat, för i så fall skulle alla varannanhelgbarn må psykiskt dåligt.
Jag säger inte emot dig att vissa roffar åt sig alla FP-dagar, men det är ändå upp till pappan att också ta sitt ansvar och neka överskrivning av dagar. Jag tror inte någon kvinna står med en pistol mot mannens huvud och tvingar honom att skriva över dagarna. Jag reagerar på den enkelspåriga anfallsvinkeln -kvinnorna- när det är föräldrarna det handlar om. Om inte mannen vill bli "berövad" sina dagar så kan han neka att skriva över dagarna, då KAN mamman inte vara "egoistisk" och ta alla dagarna...
Så egentligen är det kanske de veka männen som inte kan stå upp för sina barn och säga nej till sin kvinna och verkligen TA sin föräldraledighet man ska inrikta sig mot...
Postat av: Anneli
Ja jag tycker det bara är konstigt att man tror att pappan inte kan ta hand om och lära känna sitt barn bara för att han inte är föräldraledig halva tiden. Kan han inte det är han kanske inte redo att skaffa barn överhuvudgtaget.
Nina tar upp en viktig sak, att det kanske är männen som måste visa mer vilja att vara hemma och inte bara lämna över dagarna åt kvinnorna. Men män klarar av att kräva sin plats överallt annars i samhället... varför inte hemma som pappa?
Hej!
Det var jag som i en kommentar till ett av dina tidigare inlägg (det om att du inte såg fram emot att gå tillbaka till jobbet) frågade om du skulle kunna skriva mer om hur du ser på fördelningen av föräldraledigheten. Jag vill tacka för att du tog upp ämnet! Jag läste med stort intresse även alla kommentarer som kom in! Samtidigt känner jag mig lite skyldig... att det var jag som uppmuntrade dig att ta upp ämnet, som du kanske egentligen inte ville ta upp (för att det uppfattas som provocerande). Men tack än en gång! Och hoppas inte att du tyckte det var alltför jobbigt med alla kommentarer - du fick ju verkligen också stöd för det du skrev!
Mimmi: Nej, men det var jättebra! Jag är glad att det blev en sån debatt. Sen så vill jag hela tiden "förnya" bloggen och komma med nya saker så att man ibland blir överraskad när man kommer hit... sen vet jag inte om jag lyckas så bra med det. Men jag försöker i allafall ;)
Det jag reagerade mot i ditt inlägg var att du kallar tusentals mammor för egoister (och därmed tusentals män för dåliga pappor).
Det finns många anledningar till att folk väljer att fördela föräldrapenningen på olika sätt. Ni har valt ert sätt för att det passar er ekonomi, ideologi och familjesituation. Andra väljer andra sätt baserat på deras situation och deras övertygelse om vad som är bäst.
Jag är helt övertygad om att föräldrar älskar sina barn och det som är bäst för dem i den situation de befinner sig i. Varför skulle egoismen ta överhanden när det gäller just föräldraledigheten? Varför skulle man inte vilja sitt barns bästa då?
Du har all rätt att ha din åsikt om föräldrapenningen, men att alla inte har samma åsikt som du betyder inte att de är egoister.
Lairama: Jag ber om ursäkt om du tog illa upp, men jag skulle verkligen känna mig som en egoist om jag tog ut mycket mer än min sambo. Därav att jag använde det ordet.
Sen är jag lite yrkesskadad. När man vill starta en diskussion bland elever så måste man ställa såna frågor som "är det egoistiskt att...?" inte bara "vad tycker du om...?".. då blir det ingen riktig diskussion.
En av mina bästa vänners man har bara tagit ut en månad av ledigheten och detta är något vi knappt har pratat om. Så även om jag själv känner starkt för detta så är det absolut inget jag vill påtvinga andra, men jag vill gärna att dom ska tänka igenom fråga. Jag är inte för en lagstiftning t.ex.
Fy vad långdraget det här var... Behöver jag säga att jag tycker alla skall göra det som passar dom bäst. Svartmåla ,leta fel och nedvärdera blir inget bättre av. Som ovan talare, jag tror ALLA normala människor ALLTID ser till sina barns bästa.
Jag bara MÅSTE få säga en sak....
Vart kommer "allas" informatino ifrån att det är mer lönsamt att mannen fortsätter jobba??? Det handlar inte om mannen eller kvinnan! Det handlar om vilka jobb man har innan och vad man får ut i lön.
Jag har högra lön än min karl = högra mammapeng. MEN detta gör också att ju tidigare jag går tillbaka till jobbet, desto bättre ekonomi får vi sen.... ELLER?
Jag menar, då är ju min karl hemma med låg pappapeng och jag hög lön... = Plusminusnoll i skillnad varje månad. Nästan.
För oss alltså.
Sen måste jag säga TACK för att du tog upp själva ämnet isig.
Jag tar då och då upp ett provocerande ämne som genererar i en het diskution och jag tycker det inte bara är kul, utan även lärorikt då jag får lite mer insikt i hur andra människor tänker. Och detta kan göra att jag ändrar min egna åsikt eller att jag blir hårdare i vad jag tidigare trodde på! ;)
Ha en fortsatt härlig dag och tack för mig!
intressant ämne det här! jag tycker att det är upp till varje familj att bestämma vad som är bäst för dem men jag tycker det är väldigt dålig stil av de mammor som inte låter papporna vara hemma samt de pappor som inte vill vara hemma. Man ska göra det bästa av den situation man har tycker jag
Vår situation ser ut så att jag har pluggat till gymnasielärare i 5 år och blev klar precis innan vår son föddes. Min föräldrapenning beräknas dock på vad jag jobbade med innan jag pluggade. Den är ok men ej bra. bättre än lägsta iaf. Min man har läst till lärare och blev klar när vår son var 3 månader och började då jobba. Jag kommer att vara hemma till vår son är 1 år och 3 månader och sedan kommer min man vara hemma 3 månader. Att vi inte delat mer lika beror på ekonomi. Min man behöver jobba ett tag för att få bra föräldrapenning så därför jobbar han ett år. Och eftersom jag inte har något jobb så är det ju lättast för mig att söka lärarjobb till början av en termin så det blir till en vårtermin.
Jag känner att jag vill tala om att det inte alltid beror på vilja, eller ens ekonomi, att man inte delar lika på föräldraledigheten. Min sambo arbetar i Norge. Han jobbar för en norsk firma och har därför ingen rätt att ta ut föräldrapengar i Sverige. När han ringde för att kolla så blev han utskriven ur svenska försäkringskassan! Han ska istället gälla under Norges regler och där är det krångligt eftersom han är svensk medborgare... Innan han blev utskriven meddelade handläggaren på FK att eftersom han inte har rätt till ett endaste öre, så får han skriva över ALLA dagan på mig. (Även de 60 som är låsta till respektive förälder)Det kommer han inte att göra, än, eftersom situationen kan ändras i framtiden. (Vi vet ju inte hur länge han kommer jobba i Norge och fp kan man ju ta ut tills barnet börjar skolan) Denna situation är rätt vanlig för oss som bor i glesbygden och många av mina vänner har också pojkvänner som jobbar i Norge. Förutom att min sambo inte kan ta ut föräldraledigt i Sverige så skulle ekonomin även förändras kraftigt till det sämre om han var hemma istället för mig då han tjänar lite mer än dubbelt så mycket som mig. Men visst skulle han vilja vara hemma. Drömmen vore ju att vi båda kunde vara hemma samtidigt så länge som möjligt.
Jättebra att du tog upp ett sånt här ämne. Blev ju superintressant. Mera sånt!
Det är ganska intressant det där om att pappan och barnet inte får en bra och nära relation om man inte delar upp föräldrarledigheten jämt. Jag är den som var hemma i 13 månader och det är inga som helst problem med relationen mellan pappa och dotter, de är väldigt tajta. Vår dotter är pappas lilla tjej. I och för sig jobbade han ofta natt de 7 första månaderna men sedan dagtid de 6 sista. Vi har dessutom vänner som delat lika på ledigheten där mamman har en bättre relation till barnet än pappan. Så i mina öron är det där rent bullshit! :o)
