You're damned if you do, you're damned if you don't
Jag har länge funderat på att jag ska byta husläkare, att inte ha samma läkare som gav mig cancerbeskedet. För varje gång jag träffar henne så kommer det upp en massa jobbiga minnen. Återbesöken gör jag ändå hos en annan läkare.
Så, idag så fick jag träffa en ny läkare och det första hon säger med en sorgsen blick är:
- Jag läste lite i din journal här innan du kom in och vilken resa du har gjort det senaste året! Hur har du mått?
Och så blev man påmind ändå... men hon var himla trevlig och menade förstås inget illa. Tror att jag är lite extra känslig nu när det snart är årsdagen för hemskaste dagen i mitt liv. Tänk att jag för ett år sen levde lyckligt ovetandes om att jag hade cancer i kroppen...
Jag tycker du ska byta. Är helt säker på att läkaren som gav dig beskedet fattar precis varför.
Sen med din nya läkare tycker jag du ska förklara varför du bytt och förklara att det är lite jobbigt att bli påmind om det jobbiga som var.
Jag minns ännu vilken chock jag fick när jag läste om ditt besked.
Kram
Jag som blivande läkare tycker absolut inte att du ska byta.. Det är på ett sätt att fly ifrån det. Vart du än hamnar i framtiden då du träffar nya läkare kommer det komma upp, och vissa kommer vara nyfiknare än andra.
Jag opererade bort min ena äggstock pga av en tumör för snart två år sedan, och jag bodde iofs i Stockholm då.. Men jag personligen skulle aldrig byta husläkaren som jag haft i princip hela mitt liv.
Men vi alla är ju olika, som tur är!
