Att känna att man hela tiden gör saker halvdant
Som ni vet så har jag jobbat 60% denna termin (maken jobbade 75% i höstas) för att få mer tid med barnen men också för att få mer tid åt mitt egna företag (bloggen och allt vad det innebär). Det har inte varit lätt att få ihop saker och ting. När man jobbar deltid på sitt "vanliga" jobb så känner man sig lätt utanför. Man kan inte vara med på allt och vet inte alltid vad dom andra pratar om, osv.
Men det har också känts som att det har gett mig mer jobb för att det är ofta som andra bokar in möten och annat som jag måste vara med på utanför min arbetstid. Så antingen har jag fått jobba över eller så har jag fått krångla till det och boka om och grejat. Inte så roligt att alltid känna sig som "den som krånglar till det".
Det senaste året så har det känts som om man hela tiden gör saker halvdant. Det är svårt att göra något helhjärtat, att läsa igenom elevernas uppsatser 2-3 gånger eller att lägga ner en timme på ett riktigt bra och långt blogginlägg är saker som helt enkelt inte hinns med.
Jag berättade för hon som masserade mig i fredags att jag kände lite stress över att inte hinna med att träna och ta hand om mig själv och min kropp (ännu en sak som görs halvhjärtat - någon promenad då och då liksom....). Men hon sa så klokt att jag inte borde känna stress över det utan tänka att det är så här det är just nu. Denna period i livet. För livet består av olika perioder och man ska försöka ta vara på just denna period och inte längta efter nästa... för snart är man där ändå!
Så, jag ska försöka sluta känna stress över att jag bara gör saker halvdant. Snart så är barnen större och vill hellre umgås med sina vänner än med mig - DÅ kommer jag ha mer tid för mig själv... eller? Till hösten ska jag nog jobba 80% och barnen kommer att få något längre tider på förskolan. Tror att det blir bra :)
Jag tror att hur mycket tid man än har så känner man nog att det aldrig är tillräckligt. Man behöver inte göra allting helhjärtat, halvhjärtat duger utmärkt det också om det är en sån period i livet när man inte hinner med att göra det helhjärtat.
Hej!
Ja, halvhjärtat får duga för mig också. Jag hinner verkligen inte med hälften av det jag vill, men det är bara att gilla läget. Men det är också viktigt att våga välja bort saker för att slappa och hämta kraft, annars riskerar man att slita ut sig och då tappar man glädjen äver det roliga man vill göra.
Jag tror att 80% blir bra. Jag har jobbat så de senaste åren (min man gör det också) och tycker att det är bra, jag tycker att jag hänger med bra på jobbet samtidigt som jag hinner träffa barnen mer än om jag jobbat heltid och får lite mer luft i schemat. Men det är ju inte så mycket lugnare, det är rätt intensivt med mina tre barn :-).
