Varför bloggar du?
Jag bloggar för det är så roligt att kunna gå tillbaks och se vad som hänt vid olika tidpunkter.
En nackdel som jag märkt är att inte alla vill en så väl, tyvärr.
Jag stängde ner min förra blogg för att någon ville mig något ont och det var synd för då försvann så mycket gamla minnen.
Kram Sofia
Jag har ju börjat blogga alldeles nyligen, men gör gör det nog av lite samma anledning som du; att få utlopp för min kreativitet. Jag älskar att skriva och fota och då känns bloggandet som ett kul och givande sätt att få pyssla med det =) Sen är det ju kul när man får igång diskussioner och får kontakt med likasinnande!
//Lotta
jag stängde min blogg i vintras för jag lessnade. det tog för mycket tid från min son och jag kände stress och press och blev sur för att dom som läste inte gav respons. jag gav ju så mycket?
nu har jag öppnat den igen och känner massor med bloggenergi. jag tycker det är så roligt och det är mitt ställe där JAG får bestämma. men det kommer gå upp och ner även i fortsättningen..man måste bara känna att det är okej att det gör det!
Jag har bloggat i över fem år men har aldrig kommit upp i mer än 10 läsare per dag. Dels är det skönt, eftersom det inte blir samma press att prestera, men det är ju också lite tråkigt. Man gillar ju uppmärksamhet liksom...
Jag känner verkligen igen mig i det du skriver! :) Precis så är det för mig med. :) Man får prioritera men jag skulle aldrig välja bort min blogg! :) Så känns det nu iaf.
Kram♥
Jag började blogga hösten 2009 när jag blev gravid med mitt första barn. Det var för att kunna skriva om hur min graviditet var. Sen har det bara fortsatt! Kul och enkelt sätt att bevara vissa minnen, händelser, bilder och utveckling. Skriva av sej tankar och känslor har alltid varit viktigt för mej.
Kommer bli kul att kunna jämföra graviditeten när Ella kommer få ett syskon. Och så kommer det bli jättekul att dokumentera min och T's resa och fix inför och om vårt drömbröllop i Thailand ;)
Jag känner oxå verkligen igen mig!!!! Jag har oxå prioriterar bort böcker, tidningsläsande och TV annars är livet detsamma! Min blogg är dessutom nitt intresse sen att få tipsa andra om nåt jag älskar att resa så känns det ännu roligare!!!!! Du är ju en av mina inspiratörer :) å alla nya blogg vänner vilken bonus!!!! Kraam
Jag bloggar dels för att jag älskar och skriva, men också för att jag vill skapa min egen "dagbok" och kokbok där jag själv kan ta del i vad jag gjort/lagat och där människor runt om mig kan ta del av recepten!
Jag har ju inte hållit på så länge än, men för mig handlar det mest om skrivandet. Om att frammana någon sorts press utifrån när det gäller att skriva - en deadline, om man försöker publicera någorlunda regelbundet. För då blir det av. Visst måste man prioritera. Och det tar tid. Men om man tänker på vad som prioriteras bort så är det nog för de flesta tv eller annan mediekonsumtion. Och det är väl inte så farligt egentligen?
Jag bloggar lite av samma anledning som du gällande kreativiteten samt för att få visa alla bilder jag tar. Sen är det ju extra roligt när flera hittar in till en och lämnar så gulliga kommentarer.
Hade önskat att bloggen var större så jag med fick prova massor av gratisprodukter, gå på bloggevent och så för det hade gjort det hela ännu lite roligare ;-) Enda nackdelen med bloggen är som du säger tiden, men jag har också börjat titta mindre på tvn sen jag började blogga mer kontinuerligt.
Jag älskar att skriva så det var nog så mitt bloggande började. Sen så tycker jag det är ett fantastiskt sätt att spara sina minnen på och jag gillar att andra läser. Att få ha en dialog med andra. Nu har jag ju ingen storblogg utan har en trogen liten skara som läser mig men jag tycker det ger mig mycket fast jag inte tjänar pengar eller får produkter!
Jag började blogga för att farmor & farfar som bor i en annan stad skulle kunna följa deras barnbarns vardag. Sen dess är jag fast och tycker det är jätteroligt och är verkligen en bra dagbok!
kramar
Jag har snart bloggat i två månader, har länge fört anteckningar i block men nu var det dags för blogg. Älskar att skriva och eftersom vi har släkt på långt håll de närmaste på åtta mil och de längsta 250 mil så känns det bra att kunna dela vardagen med dem också.
När jag tog beslutet att något skulle ske med mitt yrkesval så kändes bloggande om det också som ett bra sätt att kunna se helheten. Jag älskar min blogg och mitt projekt.
just nu bloggar jag mest för att det är roligt att kunna gå tillbaka och läsa och minnas vad man gjorde exvis förra året osv. Sen är det så roligt att gå tillbaka och läsa om barnen vad de gjort osv.
Sedan är det ju samtidigt roligt att få feedback på det man skriver- läsa kommentarer och framförallt hitta massa vänner som jag faktiskt gjort =)
Ps. Ska baka något och ha med mig o bjuda på på jobbet på fredag. Ska vara rätt smidigt att göra..har du nåt tips?
kramis
Oj. Det där är egentligen en liten knivig fråga. För min del - för en del år sedan så var det dagbok i låst form. Sedan öppen. Lite som min egna terapi. Sedan märkte jag respons... och skrev mycket för mig, lite för de.
Det är väl egentligen samma sak nu. Mestadels är det för att ha en dagbok att gå tillbaka till... Men även att dela med sig och få respons. Fler läsare vore kul då man ligger still på runt 100 om dagen... Men så är det ju, mycket vill ha mer ... :)
Så kort och gott... Dagbok, ventilation och bekräftelse ;)
Jag började blogga när jag var gravid 2008 så att folk kunde följa min resa, mina goda vänner runt om i landet.
När jag 2010 fick mina diagnoser valde jag att vara öppen med dom och fått otrolig respons och funnit så många likasinnade.
Dom har räddad mitt liv för dom förstår som ingen annan gör.
Min blogg är min terapi, med min blogg når jag även ut till likasiinade plus har chansen att påverka fördomarna i samhället.
kram och tack för din titt hos mig
Jag började blogga 2006 för att det var helt nytt och jag skrev mest bara skit. När jag fick barn började jag fotografera då vi köpte en systemkamera och inläggen blev så småningom fyllda med fotografier. Nu bloggar jag för att visa fotografier (som visserligen inte visar varken min kreativa eller amatörfotomässiga sida) och skriver om barn/ångest/foto/Oslo och alldeles för mycket om mig själv. Jag gillar att jag finns på internet, även om ingen läser. (FAST KOMMENTARER VORE FINT - var det inte internationella CAPS LOCK dagen häromdagen? Hehe.)
Dessutom får man förhoppningsvis kontakt med folk som har samma intressen, och får utlopp för vad det nu än är man bloggar om.
