Sammandragningarna fortsätter

22 dagar kvar...

Idag är det bara 22 dagar kvar till BF. Tiden går fort och medans vi var hos svärföräldrarna i helgen så har jag känt av en del sammandragningar. Har fått lite "mensvärk" och sen har magen blivit alldeles stor och hård (och sne).
Men det behöver inte betyda att något är på gång. Jag hade en hel del sammandragningar ett par veckor innan BF med Zack, men han ville ju inte komma ut ändå (blev igångsatt 13 dagar efter BF). Däremot så hade det ju hänt lite under alla dessa "falsk larm" med Zack, för jag var öppen 3 cm när jag blev igångsatt. Men jag räknar med att gå över tiden denna gången också. Min syster som har tre barn har gått över tiden med alla tre... så det kommer nog bli så för mig också.
Jag tror inte att jag kommer att få uppleva en sån där start på förlossningen som man ser på film och tv-serier. Där vattnet går och värkarna sätter igång direkt.... Vad jag förstår så är det inte så vanligt egentligen?
Bästa bantningstipset...
Försök att slå det ni! ;)
Vikten är nu nere på 76,1 kg (startade på ca 70 kg)
Kärleken till ens barn
I övermorgon är det exakt en månad kvar till BF. Får se om Bönan kommer att vara sen som sin storebror eller om hon vill titta ut lite tidigare.Men jag börjar äntligen se ett slut på graviditeten. För ja, jag längtar verkligen efter att inte vara gravid längre. Jag fick en kommentar här om dagen "hoppas att du längtar efter bebisen också". Men kan man verkligen längta efter någon man inte känner?
Vad jag minns så längtade jag inte efter Zack, utan jag längtade efter att graviditeten skulle vara slut och att jag skulle få lära känna den lilla personen som hade bott inuti mig i 9 månader. Men jag visste ju inte vem han var, jag kände ingen längtan efter honom så som jag kan göra nu.
Men jag längtar efter att få gosa med en nyfödd liten bebis och få lära känna Bönan. Jag längtar efter dom mysiga amningsstunderna. Jag minns hur det var efter den första jobbiga månaden då amningen var en pina och man kunde njuta mer av det och Zack ofta höll min tumme i sin hand... det var en sån underbar känsla.Jag kände inte heller en omedelbar kärlek till Zack när han föddes, som vissa verkar känna? Utan min kärlek har vuxit och vuxit för varje dag... och fortsätter att växa. Precis när man tror att jag kan nog inte älska honom mer än vad jag gör nu (för att kärleken känns så enorm) så gör han något nytt eller bara ler eller ger mig en puss och så känner man att kärleken visst växer.... Det är verkligen en sån otrolig känsla!
"Håller du på att tuppa av?"
Var hos barnmorskan imorse. Jag kände mig illamående när jag satt i väntrummet men försökte ignorera det.Sen när jag kom in så kollade hon mitt blodtryck och hon tittade på mig och frågade "Håller du på att tuppa av?" och jag sa "Ja, jag kanske inte mår så bra...". Så jag fick lägga mig ner en stund.
Jag hade tydligen extremt lågt blodtryck. Mitt undertryck brukar ligga runt 80-95 men idag var den nere på 50. Så inte undra på att jag mådde illa och kände mig yr. Jag har ju ibland känt av blodtrycksfall under graviditeten men aldrig svimmat.
Bebisen har nu vänt sig och ligger med huvudet neråt! Jipee! Inga vändningsförsök här inte!
Nu ska jag försöka äta lite pasta med pesto och sen ligga ner och vila. Jag har tid hos sjukgymnasten i eftermiddag men vet inte om jag kommer att orka ta mig dit, får se...
Ha en trevlig fredag allihopa!
Vecka 35
Jag skulle egentligen ha åkt in till jobbet idag också, men jag kan knappt gå efter mitt klantiga fall igår. Känns så dumt att jag skulle ta och halka också när jag redan har så mycket besvär. Men jag hörde på nyheterna imorse att eftersom det har varit mildgrader på dagen så smälter isen/snön och sen på natten när det blir kallt så fryser det på och blir svinhalt. Så halkolyckorna har ökat med 30-50% bara dom senaste dagarna.
Imorgon har jag tid hos både barnmorskan och sjukgymnasten, men vette tusan hur jag ska kunna ta mig dit! Men förhoppningsvis har jag inte lika ont imorgon.
Bönan sparkar och rör sig en massa varje dag och har hicka i stort sett varje dag. Det hade Zack också i magen och även ett bra tag efter han föddes så hickade han ofta (speciellt när han skrattade mycket, vilket var lite sött).
I helgen ska sambon ta upp kartongen med Zacks gamla babykläder från källaren så ska vi gå igenom dom. Det ser jag fram emot! Vi (eller snarare sambon) ska montera ihop Zacks nya säng också så att vi snart kan göra iordning spjälsängen till Bönan.
Stackars mig...
Kändes som om jag skulle gå sönder när jag gick från/till tunnelbanan. Borde kanske ha tagit taxi. Kunde knappt ta av mig stövlarna när jag kom hem och fick hjälpa till och lyfta upp mina ben i sängen. Som tröst har jag tagit med mig glass till sängen så nu ska jag smaska i mig det medans jag tycker synd om mig själv...
Min stackars rumpa
Jag ringde till sambon och berättade vad som hade hänt och han sa "Men hur gick det till? Du går ju 2 km i timmen!". Ja, jag stod ju nästan stilla men ändå lyckades jag med det. Men någon gång skulle jag väl halka omkull denna vinter....
Elise eller Meja?
Men så för ett par dagar sen så kom jag på ett annat alternativ, Meja. Och sambon gillar tydligen det alternativet mer än Elise.... medans jag tycker att det är okej.
Ja... så nu får vi se om det blir en Elise eller en Meja som tittar ut om några veckor. Jag har blivit väldigt inställd på Elise så nu känns det lite konstigt med Meja, men samtidigt så vill jag att sambon ska vara nöjd med vårt namnval också. Det är så svårt det här med namn!
Jag erkänner mina synder...
Ja, jag känner mig lite hjärntvättad av samhället (och livsmedelsverket) som överdriver dessa restriktioner och som kommer med pekpinnar på hur man ska leva som gravid. Detta resulterar i absurda diskussionstrådar på familjeliv som "får jag färga håret när jag är gravid?" eller "får man äta jordgubbar som gravid?".
Jag tror faktiskt att det är mycket mer ohälsosamt att nojja sig och oroa sig över allt man gör och stoppar i sig som gravid än att unna sig sushi någon gång under graviditeten.
Men en sak som jag hade ganska svårt för, var att en vän till oss drack lite vin i början av sin graviditet. Hon hade precis berättat att hon var gravid och så står hon och smuttar på lite vin! Hon kanske drack ett halvt glas under hela kvällen, men det bara kändes så fel fel fel! Knasigt egentligen när läkare i länder runt medelhavet rekommenderar gravida att dricka ett glas rött i veckan.
Men nu tänkte jag ta och erkänna mina synder... jag har faktiskt ätit några bitar brieost under graviditeten. Jag tror att det blev någon bit när jag var gravid med Zack också. För att inte tala om all cola light jag drack stundvis under förra graviditeten (nu kan jag inte dricka annat än Loka)... konstigt att Zack är så lugn och harmonisk egentligen ;)
Efter mina bitar brieost så kunde jag inte skaka av mig oron att jag har skadat mitt barn så jag googlade lite fakta kring listeria. Tydligen så registreras 10 fall av listeria per år här i Sverige och det gäller både icke-gravida och gravida. Det är extremt ovanligt alltså! Det är mycket mycket farligare att gå över gatan än att stoppa i sig en bit brieost!
Men ändå gnager det lite i mig... tänk om den där goda, syndiga brieosten har skadat bönan min... Varför måste vi vara så rädda och oroliga för allt här i Sverige istället för att använda vårt sunda förnuft och bara njuta?
Bambi räknar ner dagarna
Går in i 34:e veckan idag. Tiden går ganska fort nu mot slutet. I början, speciellt när jag mådde så illa, så kändes det som en evighet kvar!
Nu är det 48 dagar kvar vilket innebär att en massa saker måste ordnas snart. Dom enda förberedelserna vi har gjort inför lillasysters ankomst är att köpa 2-3 plagg och kika lite grann efter en ny säng och barnvagn.
Tack för alla tips om syskonvagn! Jag har kikat på några och ni har kommit med riktigt bra tips! Det är i såna här situationer som det är jättebra att ha en blogg, man har så många kloka läsare som kan komma med tips!
Det jag egentligen vill är att lillasyster ska ligga mot mig och Zack ska sitta och titta framåt. Sen vill jag smidigt kunna lämna Zack på dagis och bara kunna fortsätta och promenera vidare med lillasyster. Helst vill jag inte ha några lufthjul på vagnen heller (har en kompis som har haft punktering 9 gånger på sin vagn), men alla syskonvagnar verkar ha lufthjul!
Det verkar vara omöjligt att hitta drömvagnen som uppfyller alla mina krav. Vet inte om man till en början ska gå med lillasyster i bärsele och fortsätta köra Zack i hans vanliga vagn?
Snart är det dags att ta upp alla Zacks gamla babykläder från källaren och gå igenom dom. Minns inte hur mycket jag sparade, så dom måste gås igenom.
Det ska bli roligt att fixa och pyssla lite inför Bönans ankomst. Jag jobbar bara i lite mer än 3 veckor till, så jag har lite tid då innan BF att fixa det sista. Det är egentligen 2 veckor innan BF, men jag räknar med att gå över tiden som jag gjorde med Zack så det blir nog närmare 4 veckor ledigt innan hennes ankomst...
Vecka 33 (v32+1) - besök hos barnmorskan
Men Bönan behöver inte vända sig förrän 3 veckor före BF, innan det görs vändningsförsök. Vill helst slippa det och så får hon gärna vända sig snart så kanske jag mår lite bättre.
Jag har gått upp ca 7 kilo totalt enligt deras våg och lite skillnad är det mot förra graviditeten då jag nog närmade mig +20 kg vid det här laget. Vi pratade lite om hur otroligt olika mina graviditeter har varit... så konstigt egentligen!
Hittade en gammal bild som visar vilken skillnad det är:
Men förlossningen får gärna gå lika bra och bebisen får gärna må lika bra och vara lika glad som Zack också. Så jag hoppas att det är så mycket mer skillnader nu!
Det blir tätare barnmorskebesök nu, jag ska gå till barnmorskan med 2 veckors mellanrum fram till förlossningen. Det börjar närma sig nu... svårt att förstå!
Just nu är jag starkt beroende av...

Gravid och barfota och veckans klagomål
Just nu är jag gravid och barfota, fattas bara att jag ska vara fastkedjad vid spisen också ;)Jag har nämligen blivit så varm utav mig, det blir man ju lätt som höggravid (räknas jag som höggravid än?). Igår blev det exakt 2 månader kvar till BF. Tiden går fort! Tänk att lilla Bönan kan vara här om 2 månader redan, känns så overkligt även fast jag känner henne en massa varje dag.
Idag har jag på mig mina fina graviditetskläder från Lundmyr of Sweden --->
Veckans klagomål: Jag vaknar varje gång jag vänder på mig i sängen (för att det gör så ont!) vilket gör att jag säkert ligger vaken 2-3 timmar varje natt. Sen har min dumma visdomstand börjat göra ont igen (jag opererade ju aldrig bort dom)... ajaj..
Man vet aldrig när det händer...
Ja, vi får se hur det kommer att bli denna gång för oss. Man vet ju aldrig hur det kan bli. Förra gången så gick jag över tiden 2 veckor och fick sättas igång. Men jag hade en bra och ganska snabb förlossning (knappt 8 timmar, snabbt för att vara igångsatt och första gången).

Bambi får frikort
Kom precis hem från ännu ett besök hos sjukgymnasten. Idag fick jag frikort! Det är första gången jag har ett frikort. Har knappt behövt besöka sjukvården tidigare så att komma upp i 900 kronor och får ett frikort är helkonstigt för mig. Känner mig ännu sjukare nästan nu...Men det är ju bra att frikort finns. Man säger ju att sjukvården är gratis här i Sverige, men det är den ju inte riktigt... för många så är patientavgiften mycket pengar (för att inte tala om vad medicin kan kosta...).
Sjukgymnasten tycker i allafall att det går framåt för mig. Jag är inte lika svullen runt fogarna och jag haltar inte lika mycket. Så halvtidssjukskrivningen och behandlingen jag får hos sjukgymnasten har hjälpt! Jag var lite rädd för att jag skulle få ha ont även efter förlossningen, men nu verkar det inte som om det behöver bli så :)
Envisa Bambi

Fick ett sms förut av sambon om att jag är envis som jobbar även fast jag inte mår så bra. Men jag skulle aldrig palla att vara helt sjukskriven igen. Jag är van vid att ha mycket att göra, så jag skulle bli så rastlös och jag trivs bra på jobbet även fast jag är helt slut efter arbetsdagen.
Nu är det snart sportlov så då får jag vila upp mig ordentligt ändå. Sen har jag inte tänkt att jobba efter påsklovet (förutom lite hemifrån) och det är ca 2 veckor före BF. Sen om Bönan är som sin storebror så kommer hon nog inte titta ut förrän 2 veckor efter BF... så då har jag ändå 4 veckor där att vila upp mig inför förlossningen.
Jag är inte särskilt nervös inför förlossningen. Jag hade ju en väldigt bra förlossning sist, men samtidigt så har flera nära och kära varit med om läskiga förlossningar sen dess... och jag kan inte låta bli att tänka på det som har hänt dom ibland. Det är ju så mycket som kan gå fel! Men jag ska försöka att inte tänka på det. Jag var lugn inför förra förlossningen och jag tror att det bidrog en del till att det gick bra också.

Lite tjat om det där med vikt...
Det var skönt att det var så ljust ute idag när man skulle till jobbet, lite uppiggande i allafall. Men det får gärna bli lite varmare nån gång!
Går in i 31:a veckan av graviditeten idag. Tiden går så fort. Vägde mig imorse och vågen visade på 75,3 kg. När jag slutade med Cambridgekuren (pulverdiet som jag körde efter jag var klar med amningen sist) så visade vågen 69,7 kg.
Jag mått ganska illa på sistonde och oftast inte kunnat ätit någon middag alls på kvällen. Men +5,6 kg är inte alls mycket med tanke på att jag gick upp över 25 kg med Zack (slutade väga mig efter +25, kändes bättre att leva i ovisshet om exakt hur mycket jag gick upp..).
Enligt NioMånader så är en rekommenderad viktökning under graviditeten 14 kg för mig och att jag just nu när det är ca 2 månader kvar bör väga ca 79 kg. Sambon sa igår att jag kanske måste gå upp i vikt efter förlossningen... haha... tror inte att det är någon risk för det. Min idealvikt ligger på 65 kg, så jag låg på +5 kg redan när jag blev gravid!!
Jaja, nu ska jag inte tjata nå mer om vikten på ett tag. Egentligen är jag glad över att inte ha gått upp så mycket, att jag inte är så tung, men det är jobbigt att må illa hela tiden och att vara så orkeslös :(
Tankar kring när jag ska börja ta ut föräldraledighet
Eftersom jag är sjukskriven halvtid så innebär det att jag bara behöver ta ut föräldraledighet på halvtid när jag bestämmer mig för att gå hemma innan förlossningen.
Jag skulle vilja jobba så länge som möjlighet innan förlossningen, men på sistonde så har jag inte mått bra alls. Har haft svårt att äta och har inte haft någon energi alls. Som tur är så är det snart sportlov och sen ett par veckor senare påsklov. Men troligtvis så kommer jag senast börja ta ut föräldraledighet för Bönan efter påsklovet (ca 2 veckor innan BF).
Det är lite skillnad mot när jag var gravid med Zack, som hade BF 22 augusti, för då var det ett långt sommarlov innan som jag kunde vila upp mig på (var ju ingen idé att komma tillbaka efter sommarlovet då, kändes det som). Sen så tittade han ändå inte ut förrän den 4 september!
Panik!! Vad har jag gett mig in på??
Mot slutet av förra graviditeten så kände jag också lite smått panik (det är väl naturligt?) och undrade vad jag egentligen hade gett mig in på. Skulle jag klara av att ta hand om ett litet liv? Ett liv som är helt beroende av mig och sambon? Det var riktigt läskigt att tänka på!
Nu tänker jag på hur jobbigt jag kan tycka det är bara att ta hand om Zack, sen så ska jag ha en till liten en också? Kommer jag orka med?


