Tänk att vår lilla bebis fyller 2 år på onsdag!! Det känns rätt så stort. Men ändå känns hon fortfarande så liten när jag tänker på att hon har napp och blöja och kan knappt prata.

Och imorse så såg det ut så här (förlåt men jag kunde inte låta bli att knäppa ett snabbt kort innan jag hjälpte henne loss och det var INTE lätt att få loss henne måste jag säga!):



Idag på lunchen gick jag och handlade lite åt födelsedagsbarnet. Jag brukar handla en ny "födelsedagsoutfit" när barnen fyller år och det är lite roligt för jag får lite nostalgiska känslor sen när dom har på sig tröjan/byxor flera månader senare.

Det blev i allafall en tunika, en kofta, en regnhatt och ett par regnvantar åt Leah på Polarn o. Pyret. Och så en liten leksak från BR som hon får öppna på onsdagmorgon  :)

Vi har ju vabbat hela veckan. Zack var på förskolan igår och det gick bra. Imorse verkade även Leah vara pigg. Så jag lämnade båda barnen på förskolan imorse, går hem och sätter mig och jobbar (sånt som jag borde ha gjort under veckan).

Men så ringer telefonen straxt efter 10 och jag ser att det är förskolan. "Jaha" tänker jag då. Dom berättar att Leah har utslag i ansiktet, på benen och på ryggen. Dom har kommit snabbt så jag borde ta henne till läkaren. Det var kanske scharlakansfeber trodde dom.

Så vi får spendera nästan två timmar på vårdcentralen med prover och olika sjuksystrar och läkare som tittar på henne. Men dom hittade inget. Leah får Mollipect utskrivet.

Leah hade inga problem alls med att bli stucken i fingret, petad i halsen, tittad i öronen och sitta och vänta i två timmar... Men när man ska ge henne hostmedicinen, då vill hon INTE va med längre....

Föresten, jag och maken kom på att vårt rekord i år är två veckor utan vab! Det är det längsta vi har kunnat jobba i ett streck utan att vabba!

Igår kväll när maken nattade barnen så kräktes Leah i sin säng - hela middagen kom upp. Så det var bara att börja prata om vem som skulle vabba när. Jag tar dagen idag och maken tar morgondagen.

Men grejen är det att Leah verkar inte alls vara magsjuk. Hon hostar oerhört mycket och ni kanske kommer ihåg att hon har förut hostat så mycket så hon kräkts. Maken berättade att när hans bror var liten så kräktes han så fort han hostade eller hade feber, så det verkar som om Leah har det likadant. Stackarn!

Och ca 15 minuter efter jag skrev detta inlägg så kräktes Leah i soffan och det ringer på dörren direkt efter. Utanför står ett bud med en jättefin frukostöverraskning från Jysk (visar er sen) och jag kommer få tvätta hela dagen. Nu ska jag och Leah hoppa in i duschen!